Du!

När livet kändes som mörkast, då ingen tycktes förstå,

när jag ej ville leva mer,bara lämna allting och gå.

Då fanns du där för mig, sträckte ut en hjälpande hand,

tröstade mig när jag grät, lät mig gråta ut i din famn.

Jag tror ej att du förstår, hur mycket du betytt för mig,

jag skulle ej leva idag, om det inte vore för dig.

Du väckte min själ till liv,den hade varit död i många år.

Du fick mig att skratta igen, jag hoppas att denna lycka består.

Du gav mig hopp på nytt, du satte mitt hjärta i brand.

Tillsammans ska vi vandra, genom livet hand i hand.

När kommer kärleken?

Jag sitter ensam kvar där ute.

Jag sitter och väntar på friheten.

Sitter och väntar på att andetagen ska komma tillbaka.

Jag får ingen luft.

Jag slutar att se.

Jag slutar att höra allt bara blir så svart och tyst.

Jag vet inte vad som hänt.

Jag tar ytterligare ett par tabletter och åter hamnar i det svarta,

Jag hamnar även i tystnadens värld.

Plötsligt vaknar jag,jag ser ljus jag ser inte längre ett mörker.

Men trots att jag ser ljuset är faran inte över för det.

Jag hör röster i mitt huvud som säger till mig "ta rakbladet, ta den i din hand."

Jag tar tag i rakbladet.

"Sätt den emot din handled och tryck och dra."

Jag lyder rösterna och sätter genast rakbladet emot min handled och drar.

Blodet sprutar lite varstans.

På dom vita tappeterna är det blodstänk.

På det vita golvet och på min vita fina kläning.

Jag fattar inte,hur kan man se ljuset men ändå höra dom dära mörka läskiga rösterna?

Rösterna som beordrar en att göra illa sig själv?

Det är faktiskt inge kul längre.

Att höra dom rösterna och att inte kunna göra något motstånd.

Vill få bort frestelserna få bort dom dära mörka och läskiga rösterna,

att kunna bli normal,och sluta höra på det dom mörka läskiga rösterna har att komma med.

Jag sitter ensam kvar där ute.

Jag sitter ensam kvar och väntar.Väntar på friheten.

Väntar på evigheten.

Och framförallt väntar jag på att få tillbaka mitt liv.

Jag väntar även på kärleken men den lär aldrig nå fram.

Besviken på er!

Sitter på väg hem ifrån min lilla utflykt.. Stack hemifrån i fredags. Kände att det var dags att göra ett miljöombyte, så jag begav mig till andra trakter. Skönt som fan att komma hemifrån för ett tag. Det händer så mkt där hemma nu, inte precis hemma hemma, utan i Svedala o i umgängeskretsen..

Som jag skrev i ett av de föregående inläggen, så är det dags för mig att börja om med mitt liv. Jag ska sortera bland mina vänner. Jag vill ha kvar de som verkligen är mina vänner, inte de som ska föreställa mina vänner. De som lyssnar och alltid finns där, inte de som påstå sig vara mina verkliga vänner. Jag har hellre en riktig vän, än 10 falska vänner.

Jag kan väl inte påstå att jag har varit omringad av vänner (både riktiga & falska) under mitt liv. Visst har det varit skittråkigt, när man har sett klasskamraterna ha kompisar som följer en hem ifrån skolan, som de leker med efter skolan, eller det ”gänget” som man umgås med i skolan.

Om ni bara hade gett mig en chans att visa vem jag verkligen var och visa att jag var en vän som man verkligen kunde lita på och ha kul tillsammans med. Jag vill inte verka ego när jag detta men jag kan nästan garantera att ni inte hade blivit besvikna. När det gäller människor i min närhet så vill jag bara de väl, men ändå har man bara fått skit tillbaka.

Jag har haft kompisar när jag var mindre som jag verkligen trodde skulle bli ens riktiga vänner. Men när tiden passerar så ser man vilka idioter det blev utav dem. Jag ska inte nämna några namn, men jag hoppas att de vet vilka de är om de läser detta.

Vi lärde känna varandra -96. Jag o familjen var nyinflyttad o kände inte någon. Vad fan skulle vi flytta till det huset för? Men när jag började skolan igen efter flytten, så började jag åka skolbuss. Det var där jag träffade er. Vi började leka, vi lekte mer eller mindre varje dag o vi var som tvillingar... Där ni fanns, där fanns jag och vice versa.

Jag ställde alltid upp för er, jag lyssnade alltid på er. Även om ni bråkade och jag hamnade i mitten så klagade jag inte. Visst var det jobbigt att vara i mitten när två av ens bästa kompisar var ovänner. Men jag ville ju inte såra någon av er. Vi växte upp ihop, vi gjorde många misstag, men vi hade även många roliga stunder ihop.

Men jag kan ändå inte förstå varför det har hänt som har hänt? Vad var det som gjorde att vi delades åt? Även om jag inte var den personen som ville festa varje helg när vi kom upp i den åldern. Jag är inte den som dricker mig redlöst full och knullar rundor med allt och alla. Det är inget liv som jag känner att jag är stolt över. Vi blev äldre och vi skaffade lite annat umgänge, men vi försökte ändå hålla ihop.

Ni flyttade och avståndet blev längre, men jag såg inte det som ett hinder. Vi kunde ju förvisso inte träffas varje dag längre, men vi kunde prata i telefon iaf. Efter att ni hade flyttat var det som att hela ett liv förändrades. Jag existerade inte på samma vis längre. Jag var inte er bästa vän längre. Ni hörde inte av er, det var bara jag. Det var bara jag som skulle offra mig för er skull. Ni kunde aldrig tänka er att ta bussen hem till mig, vi erbjöd oss till och med att hämta er men det passade inte. Ni skyllde bara på att mamma inte ville att ni skulle åka eller att ni var upptagna.

Jag vet inte hur många gånger ni har blåst mig egentligen, men en sak är säker o det är att det inte ska hända igen.

Varför skulle ni inte kunna ställa upp för mig när jag alltid har ställt upp för er? Vad betydde jag egentligen för er? Nu när jag sitter o tänker efter så kan jag ju inte ha betytt så mycket för er, eller har jag fel?

Visst har livet gått vidare, visa av oss har till och med skaffat familj och då bröts vi ännu mer. Jag vet att det är stort att få barn och skaffa familj när man inte har fyllt 25, men det är ju då man behöver sina riktiga vänner. Men tydligen passade det inte. Det du hade till försvar var att alla dina vänner förutom en, försvann när de fick reda på att du var gravid.

Du vet innerst inne om att jag inte hade lämnat din sida i första taget. Jag fanns där från början till slut, men du bröt det. Du berättade inte att du hade flyttat, du sa inte att du var gravid eller att du hade förlovat dig. Utan jag får reda på det av någon annan. Det kallar jag definitivt inte vänskap.

Jag kan skriva mycket till om hur besviken jag är på er och hur jag egentligen känner. Men jag känner att det inte är lönt för att jag vet om att det inte kommer att göra någon skillnad. Samtidigt är jag glad att det bröts upp mellan oss. Hade vår vänskap fortsatt så vet jag inte hur mitt liv hade sett ut. Hade jag varit den människan jag är idag? Eller jag kanske hade varit som någon av er?

Idag så är jag någorlunda stolt över vad jag har åstadkommit. Även om mitt liv har varit ett helvete så har jag tagit mig igenom skolan, jag har tagit studenten utan att hoppa av skolan. Jag har ett jobb ( dock inte fast anställd ) och jag börjar komma till instinkt om vad jag vill göra av med mitt liv. Jag har VÄNNER som jag vet om att jag kan lita på. Iaf tre stycken och de tre är jag mycket rädd om.

Utan deras stöd hade mitt liv gott under för länge sedan. De lyssnar alltid o finns alltid där vid min sida! Jag kan inte mer än säga tack till er. TACK!


Orkar inte skriva mer nu, men jag skriver mer imorron…. Ska hem nu o krama om lilla mamsen o berätta för henne hur stolt jag är över henne!




Peace Out

Farväl min vän!

Ibland när tanken den får vandra fritt,ibland när jag är själv.
så kan jag faktiskt se dom saker, som faktiskt kunde hänt ikväll.
Ibland när tanken vandrar fritt och det piggar sig på armarna för allt som kunde ha blivit mer.

Åh ja, jag tänker ibland på orden du sa. På alla stunder vi delat och på allting som var du och jag.
Åh ja, jag tänker ibland på orden du sa.
Om hur vi skulle förenas i kyrkan en vacker dag.

Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.
Att du möter mig när min vandring är slut.
Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.
Ditt liv tog slut, men mitt fortsätter nu.

Om kvällen när jag vet att det är dags att lägga sigoch tårar trillar för att du inte är hos mig. Spola tiden tillbaka, säga om och om igen att jag älskar dig.
För det känns som om jag vandrar i ett evigt mörker, som om ingenting längre spelar någon roll.
Vi spolar tiden tillbaka, ha dig här hos mig.F

arväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.
Att du möter mig när min vandring är slut.
Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.

Ditt liv tog slut, men mitt fortsätter nu.Tänk om allting vore annorlunda, tänk om det fortfarande var du och jag.
Jag tänker om alla tankar tumlade tomt och om livet är en drömvärld,försover jag.
Tänk om allting vore annorlunda, tänk om det fortfarande var du och jag.
Vi spolar tiden tillbaka, säga om och om igen att jag älskar dig.

Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.
Att du möter mig när min vandring är slut.
Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.

Ditt liv tog slut, men mitt fortsätter nu.
Visst möter du mig när min vandring tar slut.
Ditt liv tog slut, men mitt fortsätter nu.Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.Att du möter mig när min vandring är slut.

Farväl min vän och jag önskar att vi ses igen, i himmelen.
Ditt liv tog slut, men mitt fortsätter nu.

Tisdag

Vart tar dagarna vägen egentligen? eller är det bara för att man har mycket att göra och glömmer bort tiden? Usch, just nu vill jag bara att tiden ska stanna upp så att man kan tänka efter o känna att man har kraften tillbaka till att göra det man verkligen tycker om.. Att umgås med de närmaste vännerna o känna att glädjen bara stiger och flyter omkring..

Har hört ifrån många att jag har förändrats o att jag inte hör av mig längre.. att jag har blitt konstig.. De har jag kanske, men just nu är jag inne i en period där jag tar avstånd till folk.. de har blivit för mkt o känner att jag behöver tid för mig själv.. fundera på saker o ting i livet.. saker som kommer in i mitt liv men även saker o personer som försvinner...
För övrigt så är det mkt att göra i skolan just nu.. har missat lite arbete o så när jag har vatt sjuk.. o det får jag ta igen nu plus att jag ska hänga med de andra...

Är de så att jag är kort mot någon så är förhoppningsvis inte meningen.. men tyvärr så är situationen som den är just nu.. det kommer bättra sig, men vet dock inte när...


Tack till Kalle, Stoffe o Emelie.. tack för att ni finns o ställer upp.
Älskar er!

En gammal vän

Om det fortfarande hade varit du och jag,
skulle vi varit vänner i fem och ett halvt år idag.
Men någonting hände och du släppte min hand,
jag kunde inget annat göra än att se på när du försvann.
trots att det är över 2 ½ år sen,längtar jag efter och saknar dig än.

Jag skulle göra vad som helst bara det blev bra,
för utan dig i livet funkar ingenting som det ska.
Jag behöver dig, mitt hjärta skriker ditt namn,
om du hade varit här nu, hade jag fått gråta i din famn?
Hade du tröstat mig med de ord som alltid fick mig le,som gav mig något att kämpa för, styrkan som fick mig orka mer?

Sen du försvann har jag fått betala för mina andetag,
min luft är inte gratis när det inte är du och jag.
För varje dag faller jag sönder,
och nu dröjer det inte länge förrän jag går under,
och det enda som kan rädda mig är du,
i mitt mörker är det bara du som kan vara mitt ljus tyvärr.



Den vänskap som fanns emellan oss var speciell. Vi delade allt, var aldrig ovänner och skrattade alltid. Så fort vi umgicks så hände det alltid något, men det var inte något som vi inte kunde skratta åt. Det kändes verkligen som om att det var du och jag mot världen, men jag antar att jag lät mig luras, eller? Var det meningen att det bara skulle vara en massa lögner och lovanden i slutet? Jag hoppas innerst inne att vi en dag hittar tillbaka tillvarandra och får den vänskap om inte bättre som vi hade. Saknar den jättemycket. Även dig så klart!

Helgen är kommen!

Ja, annat kan man inte säga nu när det e fredag.. Skönt att kunna ta de lite lugnt, men det kommer även bli en underbar o rolig helg.. Umgås me de man älskar mest..


Vaknade vid åtta tiden i morse.. ville egentligen bara sova vidare under de supersköna o varma täcket.. då kände jag att jag var förtjänt av tio min till i sängen.. o de beviljades ;)
Gick upp o gjorde mig i ordning o körde till skolan.. skulle få support av min lärare.. innan jag kom dit så kändes de verkligen inte bra.. första tanken var att jag kommr bli halshuggen..
Men det gick bättre än förväntat faktiskt.. Det kändes helt ok, men även som att min lärare förstod mig. Jag vet inte rikitgt, de kändes bra men samtidigt hade jag en obekväm känsla.. Hoppas verkligen på de bästa nu. Konstigt att man kan känns så mkt på en gång..

Fick ett ryck o stack in till stan en vända.. köpte en present till min Solstråle.. Fanns ingen speciell anledning, kände bara att hon var värd de.. Hittade ett smidesfat med två ljus o en ängel på... skiitfin, hade blivit skitglad om jag hade fått en sån.. O hon blev jätteglad.. det var ju de som var tanken med de hela.. Hittade mig även ett par vinterkängor.. men nu när jag kännt efter lite så är de nog en storlek för stora.. får åka in imorron o byta.. men annars var de sköna faktiskt.. satt rätt så bra..

Körde hem o satte igång tvättmaskinen o plockade lite på rummet.. Sen bar de av till Solstråle.. hon o hennes ena son var hemma.. han e så underbar.. tyvärr var han inte riktigt kry, antagligen en förkylning eller nått likanande.. vi satte oss o pratade och började prata om kärlek.. vilket är ett fint ämne att prata om, men de finns ju för o nackdelar med kärlek.. Jag vet om att hon har funnit den rätta i sitt liv, men när e de min tur? kanske inte att finna den rätta men att finna någon som vill ha mig för den jag verkligen är.. Den kommer nog när det är dags.. eller jag hoppas de iaf.. Stannade hos Solstråle ett par timmar, sen var de hem o fixa de sista innan syrran kom hit o kollade film.. Vi käkade god mat o kollade två filmer.. Hairspray o Mr Woodcock... Hairspray e ju en av mina favoriter men den andra var osså bra men på ett annat sätt..

Syrran körde för drygt en timme sedan, hon skulle ju upp tidigt.. De skulle iväg o rida islandshäst.. Skitkul, hade gärna hängt med.. men de kommer ju fler gånger..
annars har de väl inte hänt så mkt mer idag, inte som jag vill skriva här iaf..
Ska försöka skriva imorron..

Ska hoppa i säng nu o ringa en kompis.. känns som att de behövs..
Sov gott alla..

~ Sannen ~

Ps. Kommentera gärna.. kul att läsa vad folk tycker

Detta e jag

Steg 1

Hela Namnet: Susanne Therese Svensson

Födelseplats: Kvinnoklinkiken LUND

Ögonfärg: Grönbruna

Hårfärg: Färgat brunt o rött

Naturlig hårfärg: Guldbrunt

Skostorlek: 42 - 43

Civilstatus: Singel - Dejtar ( typ )

Höger eller vänsterhänt: Vänster

Steg 2

Skor som du bar idag: Svart- o vita skateskor

Dina svagheter: Tar vissa saker förgivet, blyg när jag träffar nya människor

Rädslor: För att bli lämnad ensam, att jag kommer förlora allt jag kämpat för.

Steg 3

Första tanke när du vaknar: Bara en stund till i mina sköna säng

När somnar du: Allt mellan 23 - 03

Steg 4

Pepsi eller Coca Cola: Cola Zero om de ska vara läsk.. Annars föredrar jag mineralvatten

McDonalds eller Burger King: Max

Adidas eller Nike: Ingen aning.

Lipton Ice Tea eller Nestea: Nestea

Choklad eller vanilj: Chocklad.

Steg 5

Svär du? Händer allt för ofta

Sjunger du? Jodå, dagligen

Duschar du varje dag? Japp

Gillar du skolan? Sådär

Tror du på dig själv? Ibland

Kommer du överens med dina föräldrar? Med mamma iaf

Steg 6 ~ Har du under den senaste månaden...

Druckit alkohol? Nej

Rökt? Nej, har slutat :D

Shoppat? Ja

Ätit en hel ask müsli? Nej

Ätit sushi? Hatar rå fisk

Stått på scen? Nej

Skejtat? Nej

Bakat? Nej

Ljugit? Har jag säkert.

Kysst någon? Ja.

Kramat någon? Ja.

Steg 7 ~ Har du någonsin..

Däckat eller varit jättefull? Ja

Varit full? Ja

Blivit kallad hora? Ja

Blivit nerslagen? Nej

Busringt någon? Ja

Gjort något som du ångrade? Ja

Fått IG i nått ämne eller på något prov? Ja

Kastat en sten på nån ruta? Nej

Steg 8 ~ I framtiden..

Namn på barn? Det finns så många fina namn, skulle fått ett helt fotbollslag om man skulle välja alla namnen ju.. ;)

Hur vill du dö? Hemma o fridfullt

Vad vill du bli när du blir gammal? Något där jag vet om att jag gör en skillnad eller där jag kan hjälpa till

Steg 9

Antal människor du skulle ge ditt liv för? En.

Antal CD-skivor du äger? Runt 150

Antal piercings? En i tungan, en i ögonbrynet, två i läppen

Antal tatueringar? En på höger skuldra

Hur många gånger har du varit med i tidningen? Aldrig vad ja vet

Steg 10

Vad ska du göra i sommar? Njuta av livet, umgås me vännerna o säkert mer roliga saker

Vad ska du göra i vinter? gå i skolan, fira jul

När tar du studenten? Tog den juni - 07

Vad gör du efter gymnasiet? Jobba

Ska du bo i Sverige när du börjar jobba? Antar det.

Vad händer till helgen? Ska fixa här hemma.. möblera om o sortera saker.. Syrran kommer på middag imorron.. lördag ska de fixas lite o på söndag ska jag träffa min underbara vän Solstrålen.

Vad vill du helst göra just nu? Träffa min Solstråle, eller samla ihop alla gamla kompisar o sitta och prata om gamla minnen * me like *

Steg 11

Vill du ha pojk/flickvän? Ja

Vad tittar du först på hos killar/tjejer? Insidan men även utseendet

Vilka av dina kompisar tror du kommer hitta en pojk/flickvän först? De vette fan

Vem är den perversaste person du känner? De e många

Hur gammal är din äldsta kusin? 30+

Bästa sommaren i ditt liv, och varför? Våren 2006, de var då jag träffade Christoffer.. Men det finns många bra sommarminnen o fler blir de.. Ingen sommar är den andra lik